Teater impro är något som både överraskar och utmanar. Det är som en träningsform för hjärnan. Man måste vara närvarande i varje sekund. Man vet aldrig vad nästa replik blir. Det finns ingen plan att hålla sig till. Allt händer i stunden. Det är just det som gör det så befriande. Impro är kreativitet utan filter. Det är rörelse, känsla och lek i samma ögonblick.
Jag märker ofta hur likt det är många träningsmoment. När man springer intervaller måste man vara fokuserad i nuet. Man kan inte tänka för långt fram. Samma sak gäller här. Man släpper kontrollen och låter kroppen och intuitionen ta över. Det är något väldigt hälsosamt i det.
Ett sätt att utmana sig själv och släppa prestation
Impro på teaterscenen kräver mod. Det är inte mod som när man står inför en publik med färdigt manus. Det är modet att släppa kravet på perfektion. Att våga vara fel och rätt samtidigt. Det är en känsla som många saknar i vardagen. Vi tränar kroppen men glömmer ofta att träna vår kreativa trygghet.
Under improövningar får man ofta kasta sig in i scener man inte alls var beredd på. Det kan börja i vardagliga situationer och snabbt ta en helt annan riktning. Det är där skrattet kommer in. Man skrattar ofta för att man förvånas över sig själv. Det är ett av de mest befriande skratt jag vet. Kroppen slappnar av och tankarna blir lättare.
Det fina är att det inte finns någon rätt nivå. Alla kan delta. Det handlar inte om att vara bäst. Det handlar om att våga släppa taget och följa flödet. Precis som på yogamattan när man försöker hitta kontakten med andningen. Det är samma sorts närvaro, fast i en mer lekfull form.
Impro som verktyg i livet och träningen
Teaterimpro tränar något vi ofta glömmer – spontanitet och lyhördhet. Det påverkar både relationer och hur vi rör oss i världen. Man blir bättre på att lyssna. Bättre på att svara utan att fastna i överanalyser. Det hjälper även i träningen. När man lär sig känna kroppen bättre och reagera snabbare blir passen mer effektiva.
Det finns också en gemenskap i improgrupper som är svår att hitta någon annanstans. Man bygger scener tillsammans. Man skapar stunder som aldrig kan upprepas. Det gör att alla slappnar av och vågar mer. Samma känsla som när man springer i grupp och dras med av energin.
Impro ger också mental styrka. Man lär sig att inte ta sig själv på för stort allvar. Man lär sig släppa prestationstankarna som ofta styr både träning och vardag. Det är en balans som många behöver. När man övar improvisation regelbundet känner man hur både kroppen och huvudet får mer rymd.
Teaterimpro är helt enkelt en form av träning för både själ och kropp. Det är kreativt, fritt och fullt av energi. Det stärker modet och närvaron. Det gör att man vågar mer, både på scen och i livet. Det är en upplevelse som man lätt fastnar för – just för att det är så levande.