I alla nya hyresbostäder som uppfyller kriterierna ska det finnas en handikapphiss (vanlig hiss). Enligt den allmänna regeln om byggande så ska byggnader som har fler än en våning ha en handikapphiss (vanlig hiss) om det ska uppfylla kravet på tillgänglighet för alla. Kravet på handikapphiss gäller för alla byggnader såväl småhus som flerbostadshus. Som handikapphiss räknas även andra eventuella anordningar för lyft så att personer som har en nedsatt rörelseförmåga kan ta sig till sin lägenhet eller boende. Behovet av hiss bedöms utefter anläggningens syfte, om den är till för allmänheten eller ej.
Handikapphiss enligt regler
Det gäller att läsa på ordentligt vad kravet på handikapphiss innebär och när det finns undantag från detta. Det viktigaste vid en första bedömning är hur många våningsplan som byggnaden har och att definiera vad som räknas som en våning kanske inte är helt lätt alltid. Men självklart finns det färdiga definitioner av detta i det som heter Plan och byggförordningen (PBF). Vi går inte in på definitionen här men det finns att läsa om. Klart och tydligt står att en källare är att jämställa med en våning OM golvets översida i våningen närmast ovanför källaren ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden.
Bedömning för handikapphiss
Det finns några olika steg som kan underlätta vid bedömning om byggnaden har krav på sig att installera handikapphiss. Först bedöms alltså om byggnaden har fler våningar än en. Om hiss inte behövs går man inte vidare. I nästa steg bedöms om byggnaden har färre än tre våningar. Om byggnaden har färre än tre våningar behövs inte någon hiss, med stöd av den så kallade undantagsbestämmelsen. Men om denna bestämmelse ska kunna träda i kraft följs också ett steg tre där det bedöms om byggnaden kan nås från marken av alla. Om inte så måste det sättas in en handikapphiss.